Har inte orkat skriva på sistone. Jag har varit tom eller haft svårt för att fokusera. Känt mig splittrad, småstressad och lite olustig. Det kan bero på flera saker ….jag vet faktiskt inte. Det är kanske allting på en gång.

Jag vill inte påstå att jag är likgiltig, det finns livstecken men det känns som att jag inte är helt närvarande mellan varven, inte helt i kontakt med mig själv. Det är ingenting som jag tycker om, jag vill vara här och nu oavsett vad jag känner eller upplever. Före jag gick hem var jag å andra sidan inte heller närvarande. Min kropp orkade inte med det utan huvudet valde enbart ut det som var viktigast. Allt annat försvann eller blev betydelselöst.

Smått frustrerande att vara lite flytande, lite suddig i konturerna men jag får tillåta mig att vara tacksam för de små steg av positivitet som jag gör och uppnår. Var sak har sin tid heter det ju. Jag behöver sluta springa, sluta vara på min vakt hela tiden. Krigaren i mig behöver vila och återhämtning.  Jag vill göra massor av saker men det är som att jag sitter fast i tuggummi. Alla idéer virvlar runt ovanför mitt huvud och inom mig men själva kroppen sitter där den sitter. En leende Buddha fast inte lika vis och upplyst. Slappna av Sara….andas. Livet är här och nu.

Positiva saker är vad jag behöver fokusera på idag. Det som går bra och fungerar. Så vad har jag som jag är glad och tacksam för just denna fredag?

• E kommer hem tillsammans med en kompis.
• A hämtar E och kompisen på skolan.
• A hade en bra dag i bowlinghallen på Elevens val.
• Jag blev inte lika trött, yr och avdomnad i affärerna idag som i förra veckan.
• Sötis kunde vara hemma ensam utan att kissa inne.
• Jag orkar skriva ett inlägg.
• Jag fick en omtänksam och god present från en fin vän.
• Jag inser att jag fortfarande inte har tryckt helt på pausknappen och att jag behöver det.
• Jag har ätit god marsipan och choklad idag.
• A, E och kompisen leker jättefint tillsammans.
• Jag är tacksam för mina underbara barn och min fine sambo och vår lilla hund.
• Jag är tacksam över att leva.

Kanske att jag ska ta upp dagboksskrivandet fast det här är i och för sig en variant av det. Att tydliggöra för mig själv vad som sker för att bli grundad. Fokusen på att må bättre får inte bli en stressfaktor i sig. Det är så lätt att gå upp i någonting, att det ska blir en form av prestation. Mest av allt när jag en önskan om förändring. En förändring av hur jag mår på alla plan och till viss del även vad som sker runt omkring mig. Att A:s skola numera inte är ett varigt sår som inte vill läka håller jag på att sakta förhålla mig till. Jag är så oerhört glad över att han kunde få byta skola och det skänker ljus och lättnad till hela vår familj. Det i sig är en jättestor förändring. Störst av allt är ändå det som sker inom mig eftersom det påverkar allting som jag tar mig för eller tänker eller känner. Det förstår jag är en resa i sig som tar sin tid. Livet är själva resan, det är inte bara ett sätt att färdas mot ett mål.

Det är märkligt när kroppen säger så bestämt ifrån som min har gjort. Tack o lov för att jag har lyssnat till slut. Det är till att acceptera det faktum att jag har en kropp och att den har behov som är viktiga, som inte går att negligera. Jag ska få det att gå ihop med vardagen också. Den enorma turbulensen gör det så lätt att tappa bort mig själv. Jag slutade på sätt och vis att existera, att leva. Det fanns ingen tid eller utrymme eller energi till mig själv över huvud taget. På något sätt spelade jag inte längre någon roll för det var så mycket annat varje dag som var viktigare. Saker och situationer som krävde min fulla uppmärksamhet och mitt totala engagemang. Livet blev inte alltid så roligt, det blev ett arbete att ta sig igenom varenda dag och glädjen försvann. Inte helt och hållet men nästan.

Nu är det dags att hitta tillbaka till glädjen i livet och förhoppningsvis mer energi och ro. Hur det ska gå till är jag inte helt på det klara med. Livet runt mig har mer eller mindre samma förutsättningar som för några veckor sedan. Små saker som ger positiv energi får jag försöka med för att börja ändra på den cirkeln. Det är svårare att förändra de yttre faktorerna i mitt liv än att förändra mig själv. Så jag får ta nya tag med smoothiebowls och yoga för kropp och själ. Musik och tecknandet för själens skull. Dansa och sjunga gör jag hellre än bra men med stor glädje. Meditation och naturen skänker mig lugn och djup. Livet går ju vidare och det ska det också göra.