Dejting på nätet är…… intressant.

0

Jodå, jag tog steget för ett tag sedan att lägga upp min profil på en dejtingsajt. Med stor skepsis dock för jag tyckte utseendet på sajten var rätt dålig (en stor sajt trots allt) och själva grejen är lite absurd i mina ögon.

Fast döm om min förvåning när jag faktiskt träffade en man som var fantastisk i mina ögon! Helt förvånad och totalt oförberedd på att det kunde ske. Känslan av att redan känna varandra, att prata timme ut och timme in om allt och ingenting. Dela både intressen, humor och vissa erfarenheter i livet. Underbart! Tyvärr så kom livet emellan och hans val var att inte fortsätta på grund av personliga skäl som jag respekterar. Att det slutade har ingenting med själva nätdejtandet att göra, vi träffades i verkligheten också.

Det tog mig hårt att vi inte kunde fortsätta under de förutsättningar som uppstått. Dock inser jag att livet går vidare. Hörde med en vän om en annan sajt vilket inte lät speciellt lockande men jag förstår vad han menar. Det är ett jädra träsk därute!

Nu ser jag inte hur det är för män, med min profil kan jag enbart se de som jag själv skulle kunna falla för, men herre gud alltså! Det finns personer som inte vill visa sina ansikten och då kan man ju undra vad det beror på? Många sitter och tittar på min profil om och om igen utan att kontakta mig. (Jag kan se vem som är inne och tittar om de inte gör sig “osynliga”). Jag får skamliga förslag. En man i 70-års ålder skrev ” Du är en snygg kvinna. Jag vill ses. Har du bil?”

Andra är helt öppna med att de inte söker någonting seriöst utan enbart lösa förbindelser. Det är väldigt lätt att gömma sig bakom text på nätet. Att komma med skamliga förslag, att vara otrevlig eller sunkig. Så himla trist och sorgligt.

En man som jag chattade med blev plötsligt tvärarg och förbannad. Han ville vara säker på att jag var feminin för han ville inte ha två män i förhållandet. Enligt honom hade han arbetat väldigt mycket med sig själv och var mycket empatisk. Han var/ är rektor och vi hamnade i en diskussion kring barn med npf-diagnoser (ett uttryck som han för övrigt inte ens kände till). Han hade fått nog av alla oss Mammor som inte insåg att vi har fel och att han alltid hade rätt (!!!).  Jag behöll lugnet, jag var inte heller oförskämd på något sätt. Själv hängde jag inte med i hans resonemang alls och plötsligt fick jag bara ett Good Bye. Jodå så att. Å andra sidan var det bara bra att den delen av honom visade sig så snabbt.

En annan kille på 23 år skrev till mig trots att min profil önskar lite äldre män. När jag skrev ett trevligt svar tillbaka där jag nämnde att jag inte var intresserad så blev han skitarg och blockerade mig! Amen för guds skull. Nivån på det här….

Sedan undrar jag över alla män som lägger upp bilder som är tagna underifrån så att man stirrar rakt in i näsborrarna. Varför?? Även bilder som är extremt suddiga läggs upp och bilder som man anar var aktuella för 20 år sedan. Eller de som ser förbannade ut, det kanske ändå finns kvinnor som lockas av deras aggressiva utstrålning? Bilder på män där man ser musklerna och skrevet.…. Kom igen! En annan hade en blodig bild av sig själv från en rugbymatch.

Tydligen så ska man inte kalla sig för sitt riktiga namn heller utan det ska vara rätt anonymt. Visst, jag köper det men vissa namn undrar man ändå vad tanken är bakom? Skulls, Penism, Motvals, Wreath, Fifty_S_Of_Grey, Hethard, Scalpel, Pippo, Stygg, Tveksam, Perb, Snabelring, Trevligtromb, PartyGoblin, Fanvakul…. osv osv osv

Jag tror och vet att det finns bra och seriösa män på nätet. Kruxet är bara att hitta dem bland alla troll och alla märkliga spel. Spelet spelar jag inte så bra. Jag har aldrig varit så bra på det där som jag ser att vissa andra kvinnor klarar galant. Sedan är det ju rätt stor skillnad på att ha kontakt på nätet, att prata i telefon eller faktiskt träffas på riktigt. Så hitintills har det varit intressant att se vad som sker på nätet. Kanske är det olika beroende på vilken sajt man är på? Jag kan erkänna rakt av att jag har noll koll.

Kanske är det även som med arbetsintervjuer? Ju fler man går på desto tryggare blir man med vad man ska säga och hur man ska uppföra sig, vilka frågor som är okej att ställa och vad man själv vill och inte vill. Att dejta hej vilt är jag inte alls intresserad av. Nu blev det en månad till så får jag se efter den.

Kram, Sara

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke